Kristus är uppstånden

20130331-142629.jpg

Idag är det påskdagen och det är en dag då vi firar och är glada.
Men vad är det vi firar egentligen?

20130331-142713.jpg

Vad är det första ni ser framför er när ni hör ordet påsk?
För rätt många är det något i den här stilen.
Stoppar du någon på gatan och ber dem berätta vad påsken betyder för dem och hur de firar den, så skulle du få varierande svar.
Påskägg är ett givet inslag för de flesta och familjemiddagar ett annat.
Påskris som börjar grönska är för många en signal om att vintern är på tillbakagång och att våren närmar sig.
Det till synes döda riset som knoppas blir en bild på hur livet får en nystart.
Påskliljorna ger färg till en tid på året när ljuset på riktigt kommit tillbaka.
Påsken blir en glad, godisfylld och pastellfärgad signal om att våren är på gång.
Påsken bär också känslan av att något nytt är på gång.
Är påsken i huvudsak ett sätt att markera hur naturen laddar för en nystart, som får oss på bättre humör, eller är den något mer?

20130331-142847.jpg

Påsken är något mycket större än ledighet, godsaker och vårkänslor.
Påskens händelser är själva grunden för vår frälsning och vår tro.
Att Jesus dog för våra synder och gjorde oss rättfärdiga, för att sedan uppstå från det döda är grundläggande för vårt evighetshopp.
Det är kärleken Gud visar oss genom döden och uppståndelsen som vi idag firar och är glada över.
Vi brukar tala om segern Jesus vunnit på korset, men det är först när Jesus uppstår som segern blir tydlig.

20130331-142946.jpg

Jesus dog på korset och där kunde allt ha slutat.
Hade Jesus sista avtryck i historien varit döden på korset, hade det inte blivit något av vårt påskfirande.
Jesu död på korset, kunde ha varit ett fruktansvärt och grymt slut på det hopp som människorna runt honom hade.
Men i ljuset av uppståndelsen blir döden på korset allt annat än ett förnedrande slut.
I uppståndelsens ljus ser vi hur Gud på korset visar hur gränslös hans kärlek är.
Korset blir segerplatsen och uppståndelsen ger oss konkret hopp för evigheten.
Genom att Jesus tog på sig skulden och straffet för allt ont vi gjort mot varandra och mot Gud, kan vi stå rättfärdiga inför Gud och kan ha en relation med honom.
Till och med döden fick kliva åt sidan.
Att döden finns i världen är en konsekvens av synden, men genom att Jesus gjort oss rättfärdiga har vi ett hopp, om att precis som Jesus få kliva bortom döden.
Det är definitivt värt att vara glad över.

Så vi kan säga att det är det här som påsken handlar om: Korset och uppståndelsen runt uppståndelsen.

Efter att Jesus förnedrats, avrättats och blivit lagd i graven var hans efterföljare förkrossade och rädda.
De gömde sig och låste om sig.
Mod och hopp var som bortblåst.
De kunde inte tänka sig annat, än att allt de trott och hoppats på nu var borta.

20130331-143055.jpg

Men mitt i all förtvivlan, oro och ångest skrider några kvinnor till handling.
De ville visa sin kärlek till Jesus genom att ta hand om hans söndertrasade kropp.
De hade inte makt att göra något åt att Jesus dödats och de kunde inte göra något åt den bedövande sorgen och rädslan.
Att smörja kroppen var allt de kunde göra, om än det krävde mycket mod att leta sig till graven.

Mark 16:1-14
När sabbaten var över köpte Maria från Magdala och Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom.
Tidigt på morgonen efter sabbaten kom de till graven när solen gick upp.
Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan stenen från graven åt oss?”
Men så fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor.
De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta.
Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta.
Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst.
Han har uppstått, han är inte här.
Se, här är platsen där han blev lagd.
Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ’Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er.’”
Då lämnade de graven och sprang därifrån, darrande och utom sig.
Och de sade ingenting till någon, för de var rädda.
När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner.
Hon gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät.
När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom trodde de inte på det.
Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet.
Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.
Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

Lärjungarna hade svårt att tro på att Jesus var uppstånden.
Trotts att människor de kände väl och litade på, kom och berättade att de mött Jesus, kunde lärjungarna inte ta in och tro att det var sant.
Först när Jesus stod mitt ibland dem, kunde de tro på vad de hade hört andra säga.
Det måste ha blivit stor glädje och lättnad bland lärjungarna, när Jesus som hade ryckts från dem så våldsamt, nu återvänt till dem.
Jesus nöjde sig inte med att bara visa sig för sina vänner.
Han visade sig för massor av folk under tiden som följde och kan ni tänka er vilken uppståndelse?

20130331-143209.jpg

Det måste ha blivit en riktig snackis.
Eller det får vi nog säga att det blev, för vi pratar ju om det än idag.
Kan ni tänka er rubrikerna i lokaltidningen?
De som själva fick se Jesus trodde tveklöst, men hur skulle alla som inte själva sett förhålla sig?
Tänk dig att alla dina kompisar sett honom vid ett och samma tillfälle, men du råkade vara på annat håll.
Skulle du tro på dem?

Bland lärjungarna fans en kille som hette Tomas.
Han hade varit borta när Jesus visade sig för hela gänget.
Hur reagerade han?

När alla vännerna lyriskt och med tårar i ögonen berättade om hur Jesus var tillbaka kunde han inte tro det, eftersom han inte själv sett Jesus och kunnat känna på såren och försäkrat sig om att det verkligen var sant.

Om nu till och med lärjungar hade svårt att tro på uppståndelsen kanske det inte är någon fara om vi inte tror att Jesus uppstått från det döda.

Har det någon betydelse om han verkligen uppstod, eller räcker det att vi tolkar uppståndelsen symboliskt?
Måste vi tro på något så mirakulöst som uppståndelsen, eller räcker det att vi ser uppståndelsen som en bild, på hur tron förvandlar våra liv här och nu och ger oss möjlighet att spira på nytt?

Paulus har ett och annat att säga om detta.
Paulus fick reda på att det i en församling spreds att det inte var så noga om man trodde på uppståndelsen och att det gick bra att vara kristen utan att köpa att Jesus lämnade graven.
Han gick till rätta med detta i ett av sina brev.

Vi går till 1 kor 15:12-21
Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda?
Om det inte finns någon uppståndelse från de döda har inte heller Kristus uppstått.
Men om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom, och tom är också er tro. Och då visar det sig att vi har vittnat falskt om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han har uppväckt Kristus, som han ju inte kan ha uppväckt om det är sant att de döda inte uppstår.
Ty om inga döda uppstår har heller inte Kristus uppstått.
Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade.
Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.
Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna.
Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa.

Det är alltså helt avgörande för oss att Jesus uppstått.
Har han inte gjort det, så har han heller inte kraft att rädda oss från våra synders konsekvens.
I så fall är vår tro tom och meningslös.
Då är vi ömkansvärda och lurade.

Men Paulus som själv en gång trodde att tron på Jesus var både falsk och något som måste krossas med våld, understryker med eftertryck att Jesus verkligen uppstått.
Paulus hade själv mött den uppstånden Jesus och det förändrade hela hans liv och nu skriver han i sitt brev att Jesus verkligen har uppstått och konsekvenserna av denna uppståndelse, är enorma för vår del.
Genom döden och uppståndelsen, har vi blivit räddade från syndens skiljemur, mellan oss och Gud och därmed också löst oss ur dödens permanenta grepp.

20130331-143344.jpg

Graven är tom därför att Jesus inte längre är död.
Han lever och hans uppståndelse slog upp evighetens portar far var och en som tror på honom.

20130331-143450.jpg

På grund av kärleken som drev Gud till att lida och dö för en mänsklighet som valt bort honom, har vi blivit rättfärdiga.
Den rättfärdigheten ger oss del i Jesu uppståndelse och det är också grunden till vårt hopp.

Så om jag nu skulle fråga er vad ni tänker på när ni hör ordet påsk, tror ni att svaret blivit annorlunda än i början av min predikan?

20130331-143550.jpg

Låt alla pynten, godiset och sammankomsterna, få vara en påminnelse om vad Jesus genomgått för att han älskar dig.
Ta in att påsken handlar om hur långt Gud har gått för sin kärlek till dig och till människorna du möter.
Låt dig påminnas om, att du tack vare vad Jesus gjort, har fritt tillträde till Guds öppna famn.
Du är förlåten och rättfärdig, därför att du tror på honom, som gav sitt liv för dig.
Låt dig fyllas av glädje och tacksamhet, över att du är så älskad och låt Gud få öppna dina ögon, så att du ser andra i ljuset av den kärleken.
Låt den här påsken få bli ett avstamp i din vandring med Jesus, så att hans närvaro får genomslag i ditt hjärta, dina relationer och i din vardag.
Låt den kärlek Gud visat oss i påsken få genomsyra dig och uppmuntra dig i din dagliga vandring med Jesus.

Vi ber.

Annonser
Publicerat i Predikningar, Tro, Uncategorized
%d bloggare gillar detta: